Tiburón!

Oskar är här, därmed även min kamera! Den är inte särskilt imponerande, men bättre än ingenting. Ni får två bilder från stranden. Vi gick på långpromenad på eftermiddagen, jag älskar hur vackert havet är oavsett väder. Verkar som att vi får en regnig dag till imorgon, sen är solen tillbaka.

Första dagen med sällskap har varit väldigt trevlig. Gjorde två dyk på förmiddagen och kom sedan hem till mitt hostel där Oskar väntade. Fint att mötas av ett välkänt ansikte! Vi har ägnat kvällen åt att göra en preliminär resplan för de kommande tre veckorna, tror att vi har hittat en bra rutt med lite av varje. Stor dos stränder, ett gäng ruiner, några städer och väldigt många bussar.

Dagens höjdpunkt var nog ändå min allra första Bull Shark! En stor hona som vi såg på morgonens första dyk. Antagligen min favorithaj hittills, majestätisk.

Oskar is here, and so is my camera. It's not very impressive, but better than nothing. I give you two pics from the beach today, we went on a long walk in the afternoon. The Caribbean sea is always stunning, regardless of weather. 

Oskar and I spent part of the evening planning the next three weeks, and we've managed to come up with a pretty good route. A lot of beaches, some Mayan ruins, a couple of cities and quite a few hours on buses. We have a lot to look forward to! Despite a lovely day with my dear friend the highlight might have been the one thing I did without him: the diving. On the first morning dive I saw my very first Bull Shark! Such a beautiful animal, I was amazed. A pretty big one too, more than 2 m. My favourite shark so far!

Cenotes!

Hörni, jag har ju helt glömt bort att berätta om mina första cenote-dyk! Tur att Lars påminde mig, ni andra har visat måttligt intresse. Jag tänker ignorera det och anta att ni inte tänkt på annat senaste veckan. Nu får ni en lååång historia!

Det var två dyk som var helt annorlunda mot allt annat jag tidigare gjort. Cenotes är alltså sötvattensgrottor som binds samman i enorma grottsystem över hela Yucatán. På vissa ställen har det porösa limestonelagret rasat in och bildat små "dammar", öppningar in till dessa grottsystem. Dessa öppningar ligger ofta väldigt vackert mitt i djungeln, och dit solen når finns en hel del djurliv (till och med små skjöldpaddor!). Med andra ord är de även mycket populära bland snorklare, och i allmänhet ett mycket trevligt utflyktsmål för vänner och familjer en söndagseftermiddag. Det som gör dykningen så fantastisk i dessa grottor är det faktum att vattnet är alldeles kristallklart. Om det inte vore för mörkret skulle sikten vara perfekt, säkert 100 meter. 

Eftersom det mest grottliknande jag varit med om vad gäller dykning är 10 meter långa swim throughs (tunnlar) valde jag att gå en endagskurs som innebar viss teori innan dykningen. Det kändes tryggare, alltid skönt att veta lite mer om vad jag egentligen håller på med där nere under ytan. Teorin följdes av en biltur ut i djungeln, släpande av utrustning och till sist ner i vattnet! Jag var lite nervös, men bara på ett positivt sätt. Själva dyken var otroligt vackra och framför allt stillsamma. Man är van vid en hel massa ljud, fiskar som äter, båtar etc. Nu var det enda som hördes ljuden från min egna andning, väldigt rogivande. Vi simmade lungt genom de yttersta delarna av cenoten Dos Ojos utrustade med varsin ficklampa. Grottformationerna var väldigt vackra. Pelare, stalaktiter och stalagmiter om vartannat, ibland i trånga gångar och ibland i stora undervattensgrottor. Pampigast var det på de platser där solen letade sig ner, helt fantastiskt. Enda nackdelen var kylan, bara 4-5 grader kallare än i havet gör enorm skillnad. Efter två dyk var jag ganska frusen, nästa gång blir det en extra shorty över våtdräkten!

I've forgotten to tell you about my first cenote dives! I did two dives in cenote Dos Ojos, completely different from anything I've experienced as a diver so far. I loved it, loved how quiet and peaceful it was. No sounds of boats (or fish), no currents, no whatsoever action. Just slowly swimming through the cavern enjoying the beautiful formations with perfect visibility. I'll definitely do more cenote dives in the future, it's great to do some "different" diving once in a while. Only down side was the cool water, will definitely put on an extra shorty next time! 

Inte jag på bilden, men eftersom det är från cenoten jag dök i kan ni låtsas det!

Finbesök!

Ikväll kommer Oskar hit! I tre hela veckor ska vi resa tillsammans, jag har sett så otroligt mycket fram emot det här. Känns overkligt att tänka att han om bara några timmar kommer kliva in genom dörren till mitt hostel. Men fantastiskt! 

Oskar är min allra bästa vän och jag är obeskrivligt glad över att han är med mig under en liten del av det här äventyret. Han har turnerat med ett dansprojket i västra Mexico i två veckor (kanske världens mest vältajmade jobb någonsin!) och flyger till Cancún ikväll, sen direkt ner till Playa! Vi har inte planerat så stor del av resan än så länge, eftersom det här är Oskars semester får han styra lite som han vill. Här finns tillräckligt att göra om man vill vara aktiv, men det är ganska lätt att låta dagarna gå på stranden också. Vi får med andra ord se var vi tar vägen, en stor fördel med lågsäsong är ju att man inte behöver ha någon som helst framförhållning vad gäller boende.

Oskar is joining me in Playa tonight! I've been looking forward to this so much, can't believe that he'll be here in my hostel in a couple of hours. 

I'm so happy that my best friend will share a small part of this big adventure with me. He'll be around for three weeks, and since this is his vacation it'll be more or less up to him where we end up. It's easy to keep busy here if you want to, but the days pass pretty fast at the beach as well. Good thing about low season is that you never have to worry about accomondation, so it's nice to be sponatneous. 

Orkanrecension

Nu har jag överlevt mitt första ordentliga tropiska oväder! Rina försvagades kraftigt innan stormen nådde Playa, och klassades till slut "bara" som en tropisk storm. Vid solnedgången igår började det blåsa och regna så smått, och någon timme senare dundrade åskan igång. Jag gick ner till stranden i mörkret och tittade på skådespelet, det var fantastiskt vackert. Är inte det minsta åskrädd, så det var bara spännande. Efter en stund blev dock blåsten så kraftig att regnet gjorde ganska ont, så jag vände hem och tog en varm dusch. Rina får fyra av fem blixtar, perfekt nybörjarstorm! Jag fick vara med om alla förberedelser och domedagskänslan dagarna innan, men slapp den läskiga biten. Och idag har det varit riktigt soligt! Bara några droppar regn på morgonen. Med andra ord finns det inget att klaga på här borta.

I survived! Rina ended up being a tropical storm when it hit Playa last night, which was a relief. I went down to the beach to enjoy it, very dramatic and beautiful with the lightning over the ocean. It gets four out of five lightnings from me, a perfect beginners storm! I got to see all the preparations prior to the storm, but I didn't need to experience the scary part, felt very safe the entire time. I had beer and watched the storm pass with the hostel owner Fernando, the other guest who decided to stick around.It ended up being a really nice evening actually. And it's already sunny again! Spent the day at the beach, reading and sleeping in the sun.So in other words all is good over here.

Om saknad

 Det är lustigt hur saknad fungerar, framför allt i relation till avsked. När man ger sig av är vissa avsked fruktansvärt jobbiga, en del sorgliga men "sansade", andra inte alls så farliga. Jag hatar verkligen avsked och skulle gärna smita iväg en vecka tidigare än planerat bara för att slippa dem. Det skulle ju såklart göra många besvikna, vilket jag förstår. Därför biter jag ihop och får det överstökat, men jag hatar det. 

När jag sedan kommit iväg på resan märker jag plötsligt att vissa personer som det var väldigt ångestladdat att säga hejdå till väldigt sällan dyker upp i tankarna. Jag saknar dem inte alls så mycket som jag väntat mig. Tanken på att träffa dem igen känns väldigt rolig, men inte överdrivet viktig eller "akut". Samtidigt kommer jag gång på gång på sig själv med att tänka på personer som jag knappt träffat (kanske inte alls) senaste året. Personer som i princip inte finns i mitt liv längre. Missförstå mig inte nu, jag tycker otroligt mycket om alla människor i min närhet därhemma och ser väldigt mycket fram emot återseendet nästa år. På sätt och vis kanske det är just därför jag sällan saknar er så mycket, jag vet ju att vi ses igen. Snart till och med! Och många av er har jag ju kontakt med via Skype och mail, så jag vet ju hur ni har det och vad ni gör. Det handlar kanske om att man i de relationer man känner sig trygg och säker kan vara ifrån varandra längre perioder, utan att det skapar osäkerhet angående var man har varandra. Jag behöver inte gå och undra om ni glömmer bort mig eller huruvida ni kommer vilja ses när jag kommer hem, och därför kan jag nog slappna av mer och leva här och nu. Jag vet att ni unnar mig det och är glada för min skull, och jag känner mig samtidigt välkommen hem precis när som helst. Det betyder väldigt mycket. Sen är det ju också skillnad på att sakna och längta, men det kan vi ta en annan gång. 

Men trots det är det faktum att den finaste vännen jag har kommer vara här om mindre än en vecka det absolut bästa som finns just nu. Jag blir alldeles varm bara av att tänka på det. Jag må vara lite av en ensamvarg på vissa sätt, men vänner och familj är det mest värdefulla jag har, och det är såklart tillsammans med er jag vill vara i långa loppet.

Sist men inte minst får ni en bild på en av de två varelser jag kanske saknar allra mest här på andra sidan Atlanten, nämligen en liten rackare som tyvärr varken har Skype eller mail. Han kommenterar inte på bloggen heller, och vad jag vet så är han en av de få som fortfarande inte skaffat facebook. Saknar honom så det gör ont.

Once again no translation, sorry.

  

                                                                            Photo: David Delius

Playa diving pics

Medan jag väntar på orkanen tänkte jag bomba er med lite bilder från dykningen förra veckan. Under två dagar dök jag med ett jättetrevligt par (och vid två dyk även deras 11-årige son!) från Colorado. De hade dykt i tusen år, alltid skönt att dyka med erfarna dykare. Man lär sig mycket. Extra bonus var att de dykt i Playa del Carmen massor med gånger, så de hade koll på alla fina dykplatser. Följande bilder (och video -där har ni mig under ytan) är lånade från Rick som hade en väldigt imponerande kamerautrustning.

While waiting for Rina to hit Playa I'll entertain you with some pictures from last weeks diving. I spent two days diving with a really nice couple (and on two dives we were joined by their 11-year-old son!) from Colorado, U.S. They were very experienced divers, which is great since that gives me an opporunity to learn a lot. They were also very familiar with the dive sites around Playa, so I'm pretty sure I got to go to some of the nicest once during those days. Anyway, the following pictures (and video) are borrowed from Rick, who had a very impressive set of equipment. Enjoy! 

Hej hej!

Hurricane Rina

Då, mina vänner, är det dags för min första orkan! Hostelet är nu mer tomt än någonsin, ett par av de få gäster som var här flydde just till Chiapas. Jag är lite nervös, men det ska samtidigt bli spännande att få uppleva en riktig orkan. Det här skulle ju bli ett äventyr, då kan man inte fly så fort det blir lite action! Imorgon ska jag upp tidigt för att hinna till supermercadon innan det är alltför fullpackat med folk som bunkrar upp inför stormen. Jag har rätt mycket mat hemma, men tänkte köpa lite stormsnacks. Vad nu det kan vara.

I övrigt blir det inte så mycket förberedelser, ska flytta upp all min packning från golvet bara. Det ska komma runt 40 cm (!!!) regn de närmsta dagarna, så jag misstänker att det blir svårt att undvika viss översvämning. Fernando som äger hostelet verkar dock vara redo, han har tagit fram stora plywoodskivor som ska sättas för fönster och dörrar. Det känns både bra och lite sådär. Blir så dramatiskt när folk tar till massa stora åtgärder, först då förstår jag att det här är på riktigt. Nu hade det för första gången verkligen varit skönt med lite sällskap. Och en kamera!

Borde kanske köpa en bok eller två också, är halvvägs inne i den sista jag har med mig. Om elektriciteten försvinner några dagar kommer det inte finnas mycket annat att göra.Min dator har cirka en timmes batteritid så jag hinner med ett och ett halvt avsnitt av Six Feet Under (eller Glee).  Förhoppningsvis vågar jag mig ner till stranden för en långpromenad imorgon eller på torsdag, vill verkligen se havet när det stormar ordentligt.

Tänk på mig nu, jag är lite nervös härborta. Förhoppningsvis kommer jag ha internet och el hela tiden, i så fall får ni gärna underhålla mig några minuter på skype! Kommer bli långa dagar här.

So it's time for my very first hurricane! The hostel is almost empty, half of the few people who stayed here fled to Chiapas earlier today. People are buying loads of food, water and other more or less neccessary supplies, Fernando (the hostel owner) has brought big pieces of plywood here to put over windows and doors. It feels good that he seem to know what he's doing, but it also makes me kind of nervous. I'm simply going to trust the Mexican Government on this one and stick around until they decide to start evaquating people. Anyway, this is the first time so far on my trip when it would have been nice to have some company

Hopefully I'll have electricity over the weekend, otherwise I will be severely bored. My computer has a battery time of about an hour, which is 1 1/2 episode of Six Feet Under (or Glee). Not enough! I guess I should by a book or two tomorrow. I'm halfway through my last one by now, so that wont last long.

Wish me luck!

Om framtiden

När man hamnar ensam på andra sidan jorden och inte ägnar sig åt så mycket annat än sig själv i några veckor, hinner man tänka och känna en hel del. Jag tänker ganska mycket även i vardagen hemma, så här blir det ganska extremt. Det är både härligt och skrämmande.

Mycket tid går åt till att tänka på mig. På var jag befinner mig nu i livet och om huruvida jag är där jag vill vara. På vad som får mig att må bra, och vad jag inte mår bra av. Jag går på evighetslånga promenader längs stranden och stirrar på havet i hopp om att få en uppenbarelse, något slags svar. Vet inte riktigt vad det är jag väntar mig egentligen. Flaskpost? Hittills har inget dykt upp.

Trots att jag helt och hållet känner att jag är på precis rätt plats just nu (det är en väldigt bra känsla) blir jag väldigt stressad ibland. Fler och fler vänner och bekanta har börjat plugga, en del har redan klarat av flera år på sin utbildning. Många köper lägenhet, binder sig på olika sätt till Uppsala (och andra städer). Det som stressar mig är inte främst att jag känner "studiepressen" eller att jag måste ha en permanent bostad, utan det faktum att jag är så extremt långt ifrån att ta ett beslut som innebär att jag stannar på en plats mer än ett år, om ens det. Jag får panik bara av tanken på att "fastna" någonstans. Nu tänker ni säkert att det inte gör något, och att det kommer efter hand. Att det är en mognadsfråga. Men tänk om det inte gör det?? Tänk om jag aldrig kan stanna på en plats tillräckligt länge för att faktiskt komma någonstans i livet? Och då börjar jag fundera på vad "komma någonstans" egentligen betyder. Jag kommer ju till massa spännande platser, och lär känna underbara människor på vägen, räknas det på något sätt? Och vem bestämmer vad som räknas? Jag? Ni? Reinfeldt (eller kanske Anders Borg, det är trots allt han som ska sköta räknandet på Rosenbad)? Ni förstår, det går runt runt och jag kommer ingen vart. Jag känner mig lite som Muminpappan i Pappan och Havet:

Svarta gloet var havets gömställe, en lönnlåda. Pappan visste med desperat säkerhet att därnere låg alltsammans och väntade på honom. Allt - det kunde vara vadsomhelst. Han trodde att bara han fick upp det skulle han förstå havet, allting skulle komma på plats. Han själv också. Det kändes så.

Det bästa är såklart att fokusera på den här resan som händer nu, och inte oroa mig så mycket över vad som händer sen. Jag vet. Men de här första veckorna är till för att tänka, och då dyker sånt här upp. Det går nog över om en vecka när jag åker vidare.

No english version of this one, sorry! Try google translate, that's always interesting.

Dive #42 and #43

Nu har jag äntligen kommit igång med dykningen! Första dyket i förrgår var inte så spännande. Hade ny utrustning som jag inte är van vid (framför allt våtdräkten), så jag ägnade mig mest åt att testa den och se vad jag behövde för vikter. Idag gav jag mig ut på mina första "riktiga" dyk! Två förmiddagsdyk, hur härliga som helst. På det första såg jag de absolut största skjöldpaddorna jag någonsin sett, två enorma green turtles. Jättefina! Vi såg dessutom en liten unge, kanske bara något år gammal. Andra dyket var lite grundare, fina koraller men inte lika rikt djurliv. Det mest spännande var en riktigt stor stingrocka (nästan 2m i diameter) och några muränor. 

Jag älskar det här så otroligt mycket. Dykcentret jag hittat passar mig perfekt, litet och personligt. Det är också väldigt skönt att det är lågsäsong. Idag var det bara jag, instruktören och ett amerikanskt par som har dykt här i åratal. Väldigt skönt och avslappnat. Imorgon ska jag göra två dyk till, sen cenotes på måndag! Ser verkligen fram emot det, om än blandat med viss nervositet. Som tur är så känner jag verkligen förtroende för min instruktör, han är jättebra.

Nu är det dags för ett par timmar på stranden! Vädret är återigen helt perfekt.

I've finally started diving! Did my first dive two days ago, but that was mostly in order to try the new equipment that I've bought. Today I did the first proper fun dives, loved it! On the first dive we saw two huuge green turtles, amazing. At least twice the size of the turtles I've seen diving. The second dive was nice too, a couple of moray eels and a big southern sting ray, but mostly some really nice coral. It's great to be here in low season, always small groups. I'm doing another two ocean dives tomorrow, and then some cenote diving on Monday. Looking forward to it! 

Anyway, time for a couple of hours on the beach. xx

Ocean deep

Nu blev det visst en mycket tidig bloggtorka, ledsen för det. Jag har helt enkelt inte haft så mycket spännande att berätta. Min första ordentliga tropiska storm drog vidare efter fem dygn. Den får tre av fem blixtar av mig, helt okej med andra ord. Stormen höll mig inne för det mesta, så jag har ägnat mig åt tv-serietittande. Det är inte helt illa det heller, men nu är solen tillbaka och det är jag glad för.

Imorgon onsdag ska jag försöka få tag på lite dykutrustning, vilket är lättare sagt en gjort. Har gått runt till lite olika dykcenter och hittat en del, men ingen våtdräkt jag riktigt gillar. Sista hoppet är Scuba Price, som ligger lite utanför stan och säljer all möjlig utrustning. Det blir kanske några kronor dyrare där, men det får det vara värt! Hur som helst, när det är avklarat är det dags att boka in första dyket! Ser otroligt mycket fram emot det. Jag blir på bra humör av att gå runt till olika dykcenter och bara prata om att dyka, så att faktiskt få göra det om några dagar känns underbart. Jag har dock gjort en mycket strikt budget, vill inte nalla alltför mycket på sparkontot de här första veckorna. På schemat finns en dagstur till Cozumel, en eller två dagsturer till olika cenotes (lite läskigt -blir mina första dyk då jag inte har havsytan ovanför mig), och ett antal dyk vid revet precis utanför Playa del Carmen. Sen blir det dykpaus ända till början av januari, då jag börjar min väg mot Dive Master på Little Corn. Men det är en helt annan historia.

Detta är det första men absolut inte sista inlägget om dykning. Det finns viss risk att jag kommer tjata och trassla in mig i ointressanta detaljer, men jag kan inte låta bli. Älskar det här och skulle kunna skriva hur mycket som helst om det. Tur att det är min blogg och jag som bestämmer!

Tack för alla fina kommentarer förresten, jag blir jätteglad när ni lämnar ett ord eller två.

So it finally stopped raining, and I'm going diving! In other words, life is good. But first of all I'm getting some dive equipment, at the moment I'm trying to find a nice wetsuit. Hopefully I'll get my hands on one that i like tomorrow, and then I'll be good to go! Can't wait. I've spent part of the rainy days making a proper budget, so now I know how much I can spend on scuba diving here in Yucatán. I'll do one trip to Cozumel, one or two trips to cenotes and quite a few ocean dives right off the coast here in Playa del Carmen. Anyway, this is the first but definitely not the last note I'm writing about diving. I still have five weeks or so of Dive Master training on Little Corn, there will be nothing but diving during that time, be warned. xx

Regn

Sitter med min fina Lilla My-mugg och dricker te medan regnet öser ner. Jag älskar tropiska regn, en vägg av dånande vatten som försvinner lika plötsligt som den kom. Man känner att man lever! Det allra bästa är värmen, det är inte rått och ruggigt som regnen där hemma. Som ni vet så hatar jag att frysa och värmen är därmed otroligt välkommen. Jag svettas hellre floder än fryser. Nu är det inte så extremt varmt här, med undantag för ett par timmar mitt på dagen, så än så länge är värmen inte det minsta jobbig.

Nu ska jag ut på regnpromenad som eventuellt slutar med en simtur i havet. Det finns en pool på mitt hostel, men den är 50 cm djup och ca 3x3m, så den är mest till för att svalka sig i. Hur som helst, ville mest säga hej och hallå och nu får ni sluta tjata om Juholt där hemma! Jag vill ha något annat att läsa om på dn.se än häxjakt på politiker. Det här var dock ett intressant inlägg i debatten.

Rainy days in Playa. I love it! I brought some tea and a lovely Moomin cup from Sweden so I have nothing more to wish for. Tropical rain is definitely my favourite rain, never gets cold and dark like the northern rains.

Playa del Carmen

Nu har jag hittat ett hem för några veckor, ungefär en timme söderut från Cancún (googla på mina vänner, jag har ingen kamera för tillfället så ni får kika på andras bilder så länge). Playa är en ganska liten stad som framför allt består av turister och allt som byggts upp för att göra dem (oss) nöjda. Som tur är är det lågsäsong, och jag bor dessutom utanför turiststråken, så jag har inga problem med att vara här några veckor. Sanden är vit, vattnet turkost och det finns inte ett enda måste!

Mitt hostel är enkelt men nybyggt och fräscht, jag delar för tillfället en sovsal för tio med två asiatiska tjejer. Vi har tyvärr inte något språk gemensamt, så det blir mest hej och hejdå. Å andra sidan är ju planen för den första månaden att försöka hålla mig rätt ensam, så det passar mig ganska bra i slutändan. Jag går upp vid sex på morgonen och ger mig ut och springer i alldeles perfekt temperatur, sen äter jag frukost i lugn och ro. Därefter ägnar jag dagen åt att sola, läsa, bada, vila och skriva. Det är otroligt skönt att kunna varva ner i lugn och ro, även om jag ibland känner mig ganska ensam. Då är det tur att jag har internet och skype, efter ett videosamtal hemifrån känns allt bra igen.

Närmsta veckorna kommer det nog inte hända så mycket spännande här, jag ska dyka lite och göra en och annan utflykt, men inte mycket mer än så. Planera framtida äventyr, i månadsskiftet ska jag möta upp med världens finaste Oskar, ser så himla mycket fram emot det! Då blir det lite mer resande i några veckor.

Hoppas ni mår bra, tänker på er!

So I've unpacked my bag in Playa and will stay here for a couple of weeks. It's a town built around tourism, but since it's low season it's pretty laid back at the moment and I like it. I will spend these first couple of weeks reading, swimming, writing, running and doing absolutely nothing. 

Anyway, that means I wont do anything super exciting any time soon, just some diving and a trip to Tulum or a cenote. I'm meeting up with my dearest Oskar around last of October/1st of November, so I'll do some planning for our weeks together as well. That's all for now, take care!

Kommentera!

Det verkar vara lite svårt för alla 50-plussare som läser denna blogg att kommentera. Här kommer en liten instruktion:

1. Tryck under inlägget där det står "kommentarer".
2. Skriv något snällt i rutan!
3.Välj profil: antingen Name/URL eller Anonymous. Om du väljer Name/URL kan du skriva i ett valfritt namn (helst ditt eget så jag vet vem som kommenterat), strunta i URL.
4. Skicka kommentaren.

Lätt som en plätt!

Blir jätteglad när ni kommenterar, så fortsätt gärna med det! Jag tycker om er så himla mycket.

México!

Drygt femtio timmar tog resan som jag hoppades skulle vara över efter femton, tur att jag inte har bråttom. Landade i Cancún natten till igår, och har ägnat senaste dygnet åt att vara fruktansvärt trött. Idag tar jag bussen en timme söderut till Playa Del Carmen, där jag förhoppningsvis kommer vilja stanna ett tag.

Det är lustigt hur man precis innan en lång resa nästan glömmer bort varför man egentligen vill åka. All stress med packning, praktiska saker och avsked (framför allt avsked, jag hatar det) gör att det mest känns som något jobbigt man ska iväg på. Den fruktansvärt långa resan hit gjorde inte saken bättre, men så fort jag gick ut på gatan igår kände jag mig hemma igen. Jag älskar verkligen att vara här!


After more than 50 hours of travelling I finally made it to Cancún! I'm ridicolously tired and jet lagged, good thing I have nothing planned for the next eight months or so. Today I'm heading south to Playa Del Carmen, and then we'll see what happens. 

It's funny how you almost forget why you're going on a trip the final week before you leave. All the packing stress and good bye's makes me wonder why I wanted to leave in the first place. It wasn't until I got out on the street yesterday that I remembered how much I love being in Latin America. This is home.

ARN-FRA-CAN(?)

Hej mina fina.

Jag packade väskan, sa hej då och skulle sedan flyga över Atlanten, men fastnade i Frankfurt. Är nu ensammast på jorden på ett väldigt tråkigt flygplatshotell och ska göra ett nytt försök imorgon. I värsta fall får jag väl ro över.

Hur som helst, ville mest säga hej och välkomna till den här bloggen! Jag ska ut på äventyr ett tag och hoppas att ni tittar in då och då för att se hur det går.

Stor kram,
M.

I packed my bag, said good bye to everyone and now I'm stuck in Frankfurt! Hopefully I'll make it to Yucatán tomorrow or the day after tomorrow. Anyway, this is my new blog, welcome!