tigers exist, lifeboats exist, oceans exist. Because the three have never come together in your narrow, limited experience, you refuse to believe that they might.

Tiden flyger iväg, mina kära vänner. Imorgon åker Lisa hem till Sverige, och jag packar min väska för att fortsätta äventyret på tisdag. Jag fastnade här i Playa lite längre än planerat, och nu har jag hunnit göra mig riktigt hemmastad på Vive La Vida. Kommer sakna "mitt" rum och alla här. Som tur är återvänder jag inom en ganska snar framtid, så det blir inget jättesorgligt avsked ändå. Börjar dessutom känna mig redo för miljöombyte, och jag har så mycket att se fram emot den närmsta månaden.

Lisa och jag har ägnat sista helgen åt dykning, jazzfestival och hemligheter. I fredags gav vi oss ut på ett hajdyk, precis utanför stranden håller nämligen ett stort gäng bull sharks till. Jag såg ju en på ett dyk för några veckor sedan, men detta var något helt annat. Redan när vi stack ner huvudena under ytan såg vi ett par hajar simmar runt vid sandbotten drygt tjugo meter ned. Vi simmade ner och satte oss nära varandra på botten och tittade på hajarna. De var inte direkt blyga, var ibland bara två eller tre meter bort, hur häftigt som helst! En del var riktigt stora, över 2,5 meter. Googla och tänk er över tjugo stycken som simmar runt framför er, det var en otrolig upplevelse! Hajar är himla vackra djur.

Hela helgen har det varit jazzfestival på en strand här i Playa, Lisa och jag gick dit både torsdag och fredag kväll. Fredagsnatten blev väldigt lång, så på lördagen var vi tyvärr alldeles för slitna. Annars hade jag gärna gått dit då också, det var en riktigt välskött och trevlig festival. En strand i Karibien är helt klart en godkänd plats för en jazzfestival, och det var dessutom gratis. Massvis med folk i alla åldrar, former och ursprung i en härlig blandning. En del hade slagit på stort och tagit med både campingstolar, bord mat och dryck medan andra helt enkelt slog sig ner i sanden med en öl eller två. Väldigt bra stämning och inte det minsta otryggt. När jag ser hur bra de mexikanska myndigheterna kan arrangera en festival på stranden känns det verkligen tråkigt att Mexiko fått ett sånt dåligt rykte i och med drogproblemen. Allt är verkligen inte svart eller vitt. Sen är det självklart så att de lägger mycket pengar på Yucatán och framför allt Quintana Roo för att visa upp en bra sida för turisterna, vilket på sätt och vis är ganska snett.

Time flies, Lisa is going home to Sweden tomorrow, and I'm leaving on Tuesday. I ended up staying here a couple of weeks longer than planned, "my" room at Vive La Vida almost feels like home now. Good thing I'll be back next year, makes the whole saying goodbye process less sad. I'm actually quite ready to move on now, and I have so much to look forward to this next month. 

Lisa and I spent this last weekend in Playa diving and enjoying jazz at the Riviera Maya Jazz festival on Playa Mamitas. Turns out a Caribbean beach is a pretty perfect setting for a jazz festival, we went there both Thursday and Friday night. Lots of people in all ages, some with chairs, tables, food and drinks, and others who just took a seat in the sand with a beer or two. Great ambience, good music and nice crowd -we had a lot of fun! 

We also had time for a shark dive one afternoon, which didn't disappoint us. More than 20 bull sharks around us, some only a couple of metres away. Beautiful animals! My dive center, Tank Ha, has been really great. I have nothing negative to say about them, all the mexican dive masters and the instructor Rolph are really good and helpful. Iván took great care of Lisa who were a bit nervous for her first dives, and he helped her out when she accidentally brought fins that were a couple of sizes too big. Saved her dive! I'm already looking forward to diving with these guys again next year.