Teqkilla - gästbloggsinlägg av Oskar

Oskar får ordet! Oskar gets the honour of writing a note, no translation this time.

Så ska man försöka sätta ihop alla dessa händelser, känslor, smaker och upplevelser till text. Det mesta känns orealistiskt och när jag kommer hem kommer hela resan antagligen kännas som en dröm. Men jag gör ett försök.

Jag flög alltså till Mexiko för första gången i mitt liv av två anledningar. Först för att turnera i nordvästra delen av landet tillsammans med Virpi Pahkinen och resten utav gänget i föreställningen AAJEJ. En föreställning som vi satte upp i Stockholm för ett år sedan och sedan också för att semestra och njuta utav främst sydöstra delarna tillsammans med Maja. Nu har jag alltså nått min andra del på resan och ska försöka att sammanfatta den första delen så gott det går.

Vi började turnén i en stad som heter Guanajuato (det är nu det är dags för oss som inte kan Mexikos geografi helt perfekt att leta efter en kartbok eller använda googlemaps). Det var en väldigt fin och lugn stad som liknade Uppsala en hel del med dess studentliv och fina byggnader. Vi hade två föreställningar och hann alltså spendera lite tid i staden under dagarna. Det finns flera fina småaffärer med "souvenirer" som inte är Kina-producerade och också väldigt fina små restauranger med riktigt god mexikansk mat. Staden ligger i en dal och husen klättrar sig fint uppåt på bergen. Det ger otroliga utsikter med färgglada hus. En favorit i staden var området runt Jardín de la Unión som hade en superfin teater vid sig, Teatro Juárez, en härlig keramik/smyckesshop, La Casa del Quijote, samt en underbar genuin salsabar, La Dama de las Camelias med en skylt utanför med texten "Aqui es La Dama de las Camelias, es el donde se bebe y se baila" som betyder ungefär "Här är La Dama de las Camelias, det är där du dricker och dansar". Baren var fylld med original och hög musik och från stapplande till professionella salsapar.

Därefter Durango som var en lite råare stad, men med sina fina byggnader. Dock kändes det att kriminaliteten var högre där och vi avråddes att vara ute på kvällarna. Men en fin teater som lockade mycket folk så att ståplatser fick säljas. Här inhandlades även en hårtrimmer för att få håret att hålla sig kort under resan.

Och sen Aguascalientes som var en underbar stad. En av mina starka favoriter. Till ytan en ganska vanlig stad men med sina fina små oaser. Till exempel en fin bokaffär där det var bokmarknad utanför, eller de fina originella secondhand-affärerna som låg hand i hand med de 20tal dopklännings-affärerna som staden också hade. En gigantisk teater som ledde till en stor publik och även en stor scen. En väldigt rolig upplevelse.

För att sedan åka till Mazátlan. Vår första kuststad. Här kastade vi oss ut på stranden direkt och stekte oss själva hela första dagen. Röda och brända tog vi oss sedan in till staden som visade sig vara en väldigt pittoresk liten stad med fina torg och en superfin teater där vi njöt av en pianokonsert med musik av Franz Liszt, en ny favorit hos mig. Staden ligger superfint vid havet och har en extremt lång strandpromenad där folk åkte rollerblades, skatade och joggade. Det finns även ett museum för snäckskal i staden som är värt ett besök! Vi gjorde en intim och fin föreställning där jag gestaltade en polkagris i min härliga turistbränna!

Och avslutade i Culiacán. Vi hade under turnén med oss en musiker som spelar live under föreställningen. Detta leder till en hel del fixande och trixande med teknik på varje teater. Första gången vi upplevde problem var väl i Durango där vibrafonen hade ersatts med en marimba, googla kära vänner och föreställ er skillnaden på ljudet. Här i Culiacán följde tekniken nästan samma mönster. Det var en evighet med soundchecks men tillslut gick det bra. Jag nämner detta främst för att det inte ska låta som om att turnén rullade på hur bra som helst, men man får helt enkelt vara extrem anpassningsbar för till exempel det mexikanska tidssystemet "mañana". Culiacán var för övrigt en ganska intetsägande, vanlig stad men en stadig publik på 1000 personer som fyllde teatern och gav oss härliga avslutande applåder.

Efter hela äventyret hamnade jag kvar i Mexiko City i två dagar för att uppleva den staden lite. Tömd på att utföra och sugen på att uppleva gick jag på en utställning av Ron Mueck och fascinerades, sedan på mitt livs livekoncert med Murcof i ett samarbete med AntiVJ och avslutade dagen med en Kitsuné-fest där Is Tropical spelade. Helt perfekt. Perfekt har jag det även nu. Jag och Maja utforskar mer och mer av staden och områdena runt omkring, solar och badar samt äter god mat. Playa del Carmen har fastnat i mitt hjärta nu. Ett underbart hostel och fantastisk strand. Men främst hamnar det nog nära hjärtat för att jag reser med denna underbara resepartner.