svacka/ tre månader

Jag försöker verkligen vara glad och positiv här, och ofta går det ganska bra. Men ibland går det inte alls. Idag är en sån dag. Jag mår fysiskt sämre än på några dagar, är väldigt svag och trött. Känner mig yr och illamående. Det i kombination med att min läkare kom in och berättade att jag ska få en ny antibiotika eftersom att min njure (blodförgiftningen har alltså kommit från en urinvägsinfektion som i sin tur gått upp i högra njuren, och sedan har bakterier kommit ut i blodet på så sätt) inte verkar bli så värst mycket bättre har dragit ned mig psykiskt idag. Jag har fortfarande hög feber och ont varje kväll vilket också är frustrerande och jobbigt. Det faktum att Gustaf åker om inte alltför många dagar är också en tanke som börjar bli svår att hålla borta. Så länge han är här håller jag ändå ihop, jag vet inte alls hur det ska gå när jag måste vara ensam och sjuk.



Idag är det för övrigt tre månader sedan jag åkte från Sverige. Tiden går väldigt fort!

I do my best to stay happy and positive over here, and most of the time I'm in a pretty good mood. But sometimes I'm not. Today is one of those days. I feel fysically worse than in a couple of days, very tired and weak. Feel dizzy and a bit of nausea too. That in combination with the doctor telling me I'm getting a new antibiotics since my kidney (the blood poisioning comes from a urinal tract infection that got to the kidney and then out in the blood) isn't getting much better has just taken me down today. I know that it isn't even that bad news, but I'm just so tired. Still have high fever and pain every single night, which is so frustrating. The fact that the day when Gustaf leaves is getting close is also a thought that's hard to keep away. As long as he's here I keep together, but being alone and in this state is not going to be nice. 

Anyway, today it's three months since I left Sweden. Time still flies!